Uttag inför årsskiftet – maximera din utdelning

För den som ändå vill planera för sin utdelning under kommande år finns det några viktiga saker att tänka på, och mot bakgrund av alla turer kring reglerna kan det vara på sin plats med en uppdatering av gällande bestämmelser, för de är inte helt okomplicerade.

3:12-reglerna gör gällande att det finns ett gränsbelopp för hur mycket utdelning du kan ta ut till en skatt på 20 procent, och det finns två sätt att räkna ut gränsbeloppet på: genom huvudregeln eller förenklingsregeln.

Väljer du att använda huvudregeln så styrs gränsbeloppet av hur mycket lön som har betalats ut i bolaget under året. Den här regeln är alltså främst användbar om ditt bolag har nämnvärda löneutbetalningar.

– Eftersom det är de gamla reglerna som fortfarande gäller så är det 50 procent av den totala lönesumman som kan utgöra ett löneunderlag och som fördelas mellan ägarna i förhållande till hur mycket var och en äger i bolaget. Är du ensam ägare får du använda 100 procent av löneunderlaget, äger du en fjärdedel får du använda en fjärdedel av löneunderlaget, säger Jan Carlsson.

– Äger du indirekt, via annat bolag, kan det dock vara helt annorlunda, säger Jan Carlsson vidare.Om man inte har några nämnvärda löneuttag i sitt bolag kan man i stället välja att använda sig av förenklingsregeln, förklarar Jan Carlsson, och då baseras gränsbeloppet på ett schablonbelopp.

– Schablonbeloppet för utdelningar som tas 2018 är 169 125 kronor. Detta ska jämföras med minsta utdelning baserat på lönesummorna som är 194.211 kr. Detta kräver då egen lön, lika med total lön i bolaget, om 388.421 kr under 2017.

För att kunna använda huvudregeln förutsätts nämligen att du som ägare har tagit ut en viss lön själv under året, en regel som finns för att undvika att aktieägare inte drar ner sin lön till ett minimum för att senare ta ut stora vinster till en lägre skatt.

– Reglerna för i år säger att man måste ta ut minst 369 000 kronor i lön under året, plus fem procent av bolagets totala lönesumma, se exempel i faktaruta. Motsvarande regel gäller om det är flera ägare som inte är närstående, då måste var och en av ägarna ha den där minimilönen för att få använda löneunderlaget.

Även om man som bolagsägare är bekant med de här reglerna är det inte helt ovanligt att begå misstag, förklarar Jan Carlsson. En förhållandevis vanlig miss är att man snubblar på en liten struntsumma när det gäller löneutbetalningarna.

– Din möjlighet att kunna utnyttja löneunderlaget kan stå och falla med några enstaka kronor i felaktig löneutbetalning. Därför är det så viktigt att se över lönerna nu i slutet på året och justera om det behövs.

En annan miss är att man som ägare tar ut en bilförmån, något som inte får räknas med i löneunderlaget. Lön är lön och förmån är förmån, förklarar Jan Carlsson, men om man tänker efter före, är det lätt att göra om bilförmånen till lön, säger han.

– Låt säga att din bilförmån ligger på 5 000 kronor i månaden, då kan du helt enkelt ta bort den här förmånen och plussa på 5 000 kronor på lönen istället och därefter göra nettolöneavdrag med 5 000 kronor till företaget för bilförmånen, dvs i praktiken betala in 5 000 kr till företaget. Genom den här omvandlingen får du tillgodoräkna dig bilen i löneberäkningen, samtidigt som det för övrigt blir ett nollsummespel för såväl företaget som för dig privat.

Slutligen påminner Jan Carlsson om att utdelningsmöjligheterna i grunden bygger på att resultatet i bolaget utvecklas positivt, så att det finns pengar att ta ut.

– Det händer att jag möter företagare som säger att de har en massa pengar att ta ut enligt K10-blanketten, men K10 talar bara om vad som är möjligt att ta ut och hur skatten blir på de pengar du kan ta ut. Den talar inte om huruvida du har några ansamlade vinster och kan göra en utdelning. Det händer att vissa företagare glömmer bort det sambandet.

3:12 – reglerna är snåriga, och det finns många ytterligare detaljer, så ta kontakt med din redovisningskonsult eller revisor för en korrekt beräkning.

Fakta 3:12-reglerna:

3:12-reglerna är de bestämmelser som reglerar hur fåmansföretagare beskattas på sin utdelning i bolaget. Regelverket ger utrymme för att ta ut utdelning till 20 procent skatt, i stället för en högre inkomstskatt. Det finns två sätt att räkna ut detta på, genom huvudregeln eller förenklingsregeln.

Huvudregeln: Inom ramen för huvudregeln styrs gränsbeloppet av hur mycket lön som har betalats ut i bolaget under året, och då är det 50 procent av den totala lönesumman som kan utgöra ett löneunderlag.

Förenklingsregeln: Inom ramen för förenklingsregeln baseras gränsbeloppet på ett schablonbelopp, som för beskattningsåret 2017 är 163 075 kronor, och för 2018 är 169.125 kronor.

Så mycket måste du som ägare ta ut i lön för att kunna nyttja löneunderlaget inom ramen för huvudregeln: Som ägare måste du ta ut 369 000 kronor plus fem procent av den totala lönesumman i bolaget. Om bolaget har en total lönesumma på en miljon innebär detta alltså 369 000 kronor plus 50 000 kronor. Det blir en årslön på 419 000 kronor. Har ägaren minst den lönen så är hon eller han kvalificerad att använda sig av huvudregeln.

Den här femprocentsregeln kan innebära höga lönekrav för aktieägare till bolag som har väldigt stora löneutbetalningar, och därför finns ett maxtak för mycket du som ägare behöver ta ut i lön för att kunna nyttja hela löneunderlaget, förklarar Jan Carlsson:

– Om ägaren tar ut en tillräckligt hög lön så anses hon eller han inte ha försökt kringgå reglerna. Lönesumma som man måste komma upp i då är 590 400 under året, då är man direktkvalificerad och behöver inte räkna på fem procent av lönerna.

Familjeföretag: Jan Carlsson förklarar att en vanlig miss inom familjeföretag är att man vill vara solidarisk och ta ut lika mycket i lön. Men detta kan föranleda att ingen når upp till gränsen för att kunna nyttja löneunderlaget.

– Låt säga att ett par bedriver företag ihop och tar ut 300 000 koronor var i lön. Eftersom det krävs att båda måste ta ut 369 000 kronor plus fem procent av den totala lönesumman för att kunna nyttja löneunderlaget, så kommer ingen att kunna nyttja löneunderlaget. Men om man i stället lägger upp det som så att den ena parten får ta ut 600 000 kronor i lön det ena året, och den andra får ta ut 600 000 kronor i lön året efter, så når man upp till den här lönekvalificerande nivån.

Glöm dock inte att i kalkylen även medräkna hur inkomstskatten påverkas av förändrade lönebelopp.

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat