Vad gäller kring arbetstider för sommarjobbare?
För några år sedan var industrisemestern ett etablerat begrepp – i dag ser det mer flexibelt ut, även om många väljer att ta merparten av sin semester under juli. Men vad gäller egentligen kring arbetstider och ledighet för sommarjobbare, och andra som ska arbeta när semesterfirarna är lediga?
Arbetstidslagen (ATL) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter reglerar arbetstid och ledighet. Lagen talar om hur mycket man får arbeta per dygn, vecka och år. Den tar även upp bland annat jourtid, vilka raster och pauser man har rätt till samt vilka åldersgränser som gäller.
Anneli Lönnborg, arbetsrättsjurist på advokatfirman Nova har hjälpt Resultat med att reda ut begreppen och vad som är viktigt för dig som arbetsgivare att tänka på.
– Det går inte alltid att utgå från Arbetstidslagen. Ibland kan undantag från lagen gjorts genom kollektivavtal, vilket kan ersätta delar av lagen, säger Anneli Lönnborg.
Arbetstid – vuxna
Ordinarie arbetstid får vara högst 40 timmar i veckan. Om det utifrån arbetsgivarens verksamhet behövs, får arbetstiden variera bara den är 40 timmar i veckan i genomsnitt i högst fyra veckor.
Jourtid
Om det är nödvändigt på grund av verksamhetens natur får jourtid får tas ut högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar per arbetstagare under en kalendermånad.
Övertid
Övertid är arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid (det vill säga 40 timmar i veckan). I kollektivavtalet kan finnas andra överenskommelser om vad som räknas som övertid och gränserna för hur mycket övertid som är tillåtet.
Arbetstidens förläggning
Veckovila
En arbetstagare ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Så långt som möjligt ska veckovilan förläggas till veckoslut. Undantag får göras om något händer som arbetsgivaren inte kunnat förutse.
Rast
Rast är avbrott i arbetstiden då arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Rasterna ska förläggas så att man inte arbetar mer än fem timmar i följd.
Paus
Arbetet ska ordnas så att arbetstagarna kan ta pauser utöver rasterna. Pauser räknas in i arbetstiden.
Åldersgränser
Under 13 år
De som är yngre än 13 år får inte arbeta, det finns vissa undantag, det kan handla om lätta och ofarliga arbetsuppgifter inom verksamhet som drivs av familjen. Det är förstås tillåtet att sälja majblommor och liknande uppdrag.
13-15 år
Barn som är 13 till och med 15 år får ha enkla och riskfria arbeten, till exempel arbeta i kiosk eller utföra enklare trädgårdsarbeten. Arbetstiden får vara max sju timmar per dag och högst 35 timmar i veckan. Arbetsdagen får inte börja före klockan 06.00 eller sluta efter klockan 20.00. Vilan mellan arbetsdagarna ska vara minst 14 timmar per dygn och veckovilan ska bestå av 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Förälder eller vårdnadshavare ska godkänna att barnet arbetar.
16-18 år
Den som har fyllt 16 år får i princip ta alla jobb, utom att arbeta med maskiner, kemikalier eller lyfta tungt. De får inte heller arbeta ensamma. Detta gäller särskilt vid hantering av pengar, till exempel att sitta i kassan. Arbetstiden ska vara förlagd mellan klockan 06.00–22.00 eller klockan 07.00–23.00 och får vara högst 8 timmar per dygn och 40 timmar i veckan. Nattvilan mellan varje arbetsdag ska vara minst 12 timmar. Veckovilan ska vara minst 36 timmars sammanhängande ledighet.
Introduktion och handledare
Arbetsgivare ska se till att minderåriga får en introduktion med information om arbetsuppgifterna och riskerna. Dessutom ska det finnas en utsedd handledare som ska ha fyllt 18 år och med minst ett års erfarenhet av de aktuella arbetsuppgifterna.
18 år och äldre
När man fyllt 18 år gäller samma regler som för alla vuxna.
Semester
Semesterlagen ger anställda rätt till fem veckors semester, varav fyra kan, och uppmuntras att, tas ut sammanhängande under sommaren. Det kan finnas regler i kollektivavtal som skiljer sig från semesterlagen och då gäller avtalets regler.
Semesterersättning ska betalas om den anställde inte har kunnat ta ut sina semesterdagar när anställningen tar slut. Semesterersättningen är minst tolv procent på den intjänade lönen.
Erika Andersson
Denna text publiceras i samarbete med tidningen Resultat